4 % FUKTINTRÅNG MINSKAR ISOLERINGSEFFEKTEN MED 70 %
Fuktig isolering isolerar inte! Välj rätt isoleringsmaterial för din tillämpning.
Kondensvatten är som regn inomhus
Kondensvatten som droppar från taket är absolut inte något som byggnadens användare önskar sig och det skadar även ytor och andra tillgångar i byggnaden. När kondens uppstår i det isolerade systemet kan isoleringsmaterialet – i synnerhet material med öppna celler – bli vått. Eftersom vatten har en mycket högre värmeledningsförmåga än isoleringen leder alltid absorbering av fukt till en ökning av värmeledningsförmågan i isoleringsmaterialet och en minskning av isoleringskapaciteten. I många fall syns inte den skadade isoleringen och blir därför inte åtgärdad efter att skadan har inträffat.
Förhindra kondensvatten genom att hålla temperaturen på isoleringsmaterialets yta lika hög, eller högre, än daggpunktstemperaturen.
Luften omkring oss består av olika gaser och vattenånga. Hur mycket vattenånga det är i luften kan variera mycket beroende på miljön. Men luftens förmåga att absorbera fuktighet i form av vattenånga är begränsad. Kondensvatten uppstår när den omgivande luften är 100 % mättad med vattenånga. Daggpunkt avser den temperatur vid vilken vattenånga i luften kondenseras till vätska. I de flesta länder är temperaturen i ett kylvattensystem, kyl- eller kylluftskanalsystem mycket lägre än den genomsnittliga daggpunktstemperaturen inomhus. Sådana kalla system blir snabbt fuktiga och är mycket känsliga för att kondensvatten bildas på ytan.
Test av beständighet mot vattenånga hos olika isoleringsmaterial
En studie utfördes av det berömda Fraunhofer Institute, Europas största tillämpningsorienterade forskningsorganisation, för att få en bättre förståelse för fuktens inverkan på tre välkända isoleringsmaterial, nämligen flexibelt elastomeriskt skum (FEF), mineralull med aluminiumfoliebeläggning och polyuretanfoliebeläggning (PUR) med polyvinylkloridfolie (PVC).
Experimentet
Tre teströr isolerades och ställdes in för drift vid en ledningstemperatur på 20 °C i en klimatkammare. Detta för att säkerställa att omgivningstemperaturen på 35 °C och den relativa luftfuktigheten på 55 % var konstant under hela testperioden på 33 dagar. För att komma verkligheten ännu närmare borrades två små hål med 5 mm diameter 5 mm ner i ytan, på motsatta sidor av rörsektionen. Detta för att simulera skador på isoleringssystemet, vilket är regel snarare än undantag i verkligheten. I slutet av testet mättes den mängd fukt som isoleringsmaterialen absorberade under 33 dagar.
Resultatet
Efter 33 dagar var diffusionsfaktorn (μ-värde) likartad för FEF i både oskadade och skadade rör vid cirka 10 000. μ-värdet för mineralull med aluminiumbeklädnad var 7,053 på det oskadade röret och 467 på det skadade röret. μ-värdet för PUR med PVC-beläggning var 2 163 respektive 672.
EFTER 10 ÅR ÄR FUKTINNEHÅLLET I FEF FYRA GÅNGER MINDRE ÄN FÖR MINERALFIBER ELLER PUR
För att undersöka konsekvenser av fuktintrång på lång sikt, simulerade Fraunhofer Institute hur isoleringsmaterial förväntas bete sig under en period av tio år. Flera antaganden gjordes för denna beräkning: röret skulle löpa vid en ledningstemperatur på 5 °C i en omgivningsmiljö på 35 °C och en relativ luftfuktighet på 80 %. Resultaten indikerar att fukthalten i FEF fortfarande skulle vara under 5 %, medan fukthalten i mineralull och PUR skulle stiga till nästan 20 % respektive 25 % efter tio år. Även λ-värdet för FEF skulle öka med enbart 15 %, medan värdet för mineralull och PUR skulle öka med 77 % respektive 150 %.
Detta test visar att flexibla elastomeriska skummaterial med slutna celler och integrerade ångbarriärer är mer toleranta mot små defekter i isoleringen än andra testade isoleringsmaterial.
Michaela Störkmann, teknisk chef EMEA (Europa, Mellanöstern och Afrika)
Externa barriärer mot vattenånga skadas med tiden
Material med öppna celler som glasullsisolering används ofta, men dessa material är känsliga för fuktabsorption och kräver en tunn aluminium- eller PVC-folie som barriär mot vattenånga. Foliet skadas dock lätt vid installation och användning. Vattenånga kan tränga igenom dessa revor och ansamlas i isoleringsmaterial med öppna celler. Det är också svårt att säkerställa tillräcklig eller enhetlig tjocklek på isoleringen i hela systemet, särskilt runt böjar och komplexa former. Därför kan kondens uppstå i områden som rörfästen, rörböjar, T-rör, ventiler och kopplingar. Den fukt som ackumuleras över tid minskar inte bara systemets termiska prestanda, utan kan även leda till stora kostnader för reparationer och strukturförsämringar på grund av problem med korrosion under isoleringen.
ArmaFlex – den branschstandard som föredras
Lätta och flexibla ArmaFlex har en inbyggd vattenbarriär som byggs upp cell för cell. Det innebär att eventuella ytliga jack eller revor i materialet begränsas till endast det område som skadats. ArmaFlex är anpassat för att uppfylla lokala krav och kombineras ofta med andra produkter till hybridlösningar.
ARMAGEL – NÄSTA GENERATION ISOLERINGSMATERIAL
ArmaGel är en isoleringsfilt av silica-aerogel som uppfyller ASTM C1728. Armacells sortiment av ArmaGel-produkter finns i 5 mm, 10 mm, 15 mm och 20 mm och erbjuder kunderna större valmöjligheter för industriella tillämpningar med drifttemperaturer mellan -196 °C och +650 °C.
